Borlänge Ultra 6h

Borlänge Ultra 6h. Vilket lopp det blev och vilket besked min kropp och knopp gav mig.
Jag åkte dit med inställningen att detta skulle vara träning, jag skulle samla lite mil, träna mentalt, njuta och samtidigt bevisa för mig själv att Jag kan om jag vill.
Att jag slog damernas banrekord och placerade mig 1:a var en Stor fet bonus som jag självklart är jätteglad över.

image

Foto av: Åsa Bergman

Jag överträffade mig själv och bevisade för mig själv att JAG ÄR STARK. Alla behöver vi en påminnelse ibland.Nu blickar jag framåt och fortsätter med sikte på nya mål.

Loppet:

Jag hade aldrig någon mental dipp, däremot vet jag att jag saktade ner farten några varv. Men det gjorde mig inte så mycket sålänge jag fortsatte springa.Det var så mycket folk som hejade, eneginivån var balanserad och jag var glad och fokuserad.  Det var det viktiga för mig, att göra hela resan med kärlek. Med ett driv som bara ren kärlek kan ge. Och jag fick ett fint svar tillbaka.

Vädret var kanon, varmt, vindstilla (förutom mot slutet) och alla funktionärer gjorde ett kanonjobb. Riktigt skönt när de gick runt banan och hejade på oss alla.

Jag höll mig till planen att hålla en någorlunda jämn fart som kändes bra och att trycka på och ge allt de sista minutrarna vilket jag tycker att jag gjorde.

Det var sån glädje och sådan vilja som drev mig det sista varvet. Jag gav allt. Valde att se den sista runda som en tuff intervall. Och med den sista kraften jag hade gav jag allt och såfort jag stannade spydde jag. Men då tänkte jag på det Carolina Klüft säger i en dokumänter om att det är så det ska kännas när man pressar sig till det yttersta. Och det sista varvet då sprang jag för livet, kändes det som iallafall.
Och med det kom ett leende som sedan förvandlades till lyckotårar. Och där stod jag efter 6h, gråtandes kall och super dupernöjd över mig själv och min prestation.

Ja jag kan väll helt enkelt summera helgen till en fantastisk bra helg fylld med glädje,överraskningar och nervositet.

Att sedan få läsa detta på Ultradistans:

På damsidan vann Yudith Hernandez Melgar, tävlandes för Varbergs GIF Friidrott, med 73 621 meter vilket är den femte bästa svenska distansen för damer någonsin. Med det resultatet slog hon sig också in på en tredje bästa plats i världen i år!

Det gör mig glad, ger mig ett driv och det ger mig ännu mer kärlek till det jag håller på med. Läxan för helgen är avklarad och jag ger mig själv ett bra betyg med en hel del rum för förbättringar.

image

Foto av: Åsa Bergman

Tack till alla som är med mig påvägen och som tror på mig och Tack till min fina vän Linus som åkte med mig samt såg till att jag fick i mig energi under loppets gång.

Tack för denna gången Borlänge .

22 mars

Hej och välkomna till bloggen alla ni som tittar in då och då. Här sker bloggtorka. Nja kanske inte riktigt men jag har väll bara inte prioriterat tid för det. Fy mig!

Just nu ligger jag under mitt goa täcke och planerar morgondagen i mitt huvud. Funderar på när uppstigning skall ske, hur långt som skall springas och hur jag skall planera resten av timmarna innan det vankas jobb. Ja det är ungefär så det går till. Vanligtvis planerar jag dagen innan jag lagt mig..men idag fick det bli såhär. Helt ok.

VECKAN SOM GÅTT:

Denna veckan som gått har varit en bra träningsvecka för mig.
I måndags körde jag intervaller med Gif’s löpargrupp på bana. Och jag lyckades pusha mig själv lite extra och gjorde helt okej tider för att vara jag. Kände verkligen skillnad från när jag var med på första intervallpasset för några månader sedan. Så tummen upp för det. Benen fladdrade som små löv efteråt så jag var nöjd med passet. Träningsvärken dagen därpå gjorde det en aning jobbigare att springa men det som inte dödar det härdar så det var bara att kötta på.

Även styrketräningen har varit bra. Det har känts i kroppen att jag har tränat bra och det gillar jag. Speciellt när man vaknar på natten å känner av träningsvärken när man ska vända sig i sängen. Ja då vet jag att jag lever. Nu när ja väl börjar bli av med träningsvärken var det dags att rulla om bandet och köra ett benpass idag..Hoppas benen mår bra imon☺

Utöver det så har det vart fullt upp med jobb , har även hunnit umgås med vänner och familj och haft egna stunder för mig själv, även det mycket viktigt.

Sen har lite planering inför nästa helgs utflykt börjat…skall skriva mer om det sedan.:)

Dags att sova..

Artikel från Marathon löparen.

Tryck på bilderna för att få större bild:)

image

Sid 1.

image

Sid 2.

Street Strider, mat och lite till.

Då var helgen över för min del och imon är det dags för en ny dag. Dagarna består fortfarande av träning för min del. Inte något som förändras där.
I fredags tog jag mig en tur på min älskade Street Strider. Vilken härlig tur det var.

image

Efter en tur på Stridern skålar man med en Noccobcaa. 😉

Hjärtat pumpade och jag jobbade stenhårt. Jag kände helt enkelt att jag levde. Älskar street stridern för den får mig verkligen att jobba på ett helt annat sätt och hjälper mig att utvecklas utan att slita på kroppen vilket också är viktigt.

Utöver det så försöker ja träna så gott jag kan(styrka,löpning). Jobbar också en del med kosten. Tyvärr så kan jag vara en liten slarver gällande det och det påverkar både mig och min träning, så struktur är det som gäller när det kommer till mat.
Mina sponsor på Comwell ger mig chansen att kunna ta del av deras fantastiska mat under veckorna på lunchen vilket för mig är ett stort priviligeum. Deras mat är ”to die for”.  Så har ni vägarna förbi och vill ha en god och fräsch lunch buffè..ja då säger jag – Testa!

image

Utsikten är alltid ett plus!

Resan fortsätter då för min del där jag hela tiden försöker förbättra mig själv i alla aspekter. Där jag försöker se ljuset i tunneln när allting känns segt och tungt. Men så är det med allt! Alla har pissiga dagar, alla har vi det jobbigt ibland. För min del handlar det bara om att inte glömma varför jag gör det jag gör varje dag. Och framförallt att ALDRIG tappa glädjen i det!

image

Godnatt på er.