Sjuk…:(

Saknar min träning nu, min vardag och mina rutiner. Först skador sedan sjukdomar. Just nu är jag sänkt av en öroninflammation och en förkylning som vägrar ge sig. Och ärligt talat så börjar jag bli lite less på det hela. Jag vill planera mina dagar med mina pass vad gäller löpning, styrketräning m.m. Men just nu är det inget sådant som fyller mina dagar. Orken finns inte och sedan får jag inte då jag har en infektion i kroppen. Men det är bara att stå ut antar jag för att sedan aktivera kroppen igen när jag väl är fri från skiten.  Tills dess får jag fortsätta längta efter min träning och fylla ut mina dagar med att göra ingenting…vilket jag inte är så bra på. Men jag får helt enkelt lyssna på kroppen så att den kan lyssna lite på mig sedan..men i slutändan gör den som den vill..Nu är det snart läggdags, fast det enda jag gjort sen ja kom från jobbet är att sova…received_10207862489181367

Knastmarathon 22maj 2016

Jag hade nu tänkt få ner allt jag upplevt genom några rader, får se om jag lyckas. Men då kör vi!

Jag börjar redan med dagen det, alltså söndagen den 22 Maj 2016.

Efter en natt med bra sömn som jag annars sällan har innan ett lopp vaknade jag vid 06.05 för att klä på mig och göra mig i ordning då frukosten öppnade 06.30. Alla i sällskapet var i tid för att fylla på depåerna inför loppet. Frukosten var enkel men god och uppskattad. För min del blev det lite äggröra; 2glutenfria mackor med skinka och ost samt 2koppar kaffe och lite mjölk med flingor.

13262425_10209494449099345_341754133_o

Lite av frukosten

13262104_10209494450779387_1278478949_o

Det fanns en del marmelader att välja mellan, samt annat gottigt

Kl.08.00 var det bestämt att bussen skulle hämta oss för att köra alla till fängelset. Vi samlas 10minuter innan för att få en gruppbild och sedan väntar vi in bussen tillsammans. Resan till fängelset gick snabbt, om jag inte minns fel tror jag att det var ca 10km dit.

Väl på plats ca 9.30 inser jag att det nu helt plötsligt börjar närma sig. Trots att det är så tidigt skiner solen  och värmen kommer smygandes precis som  Nervositeten. I väntandes tider passade jag på att redan utanför smörja in mig med solskyddsfaktor då solen stekte på rätt rejält och jag ville inte bli allt för påverkad av värmen innan loppet.

13288791_10209494447899315_2082754713_o

Bussen anländer till fängelset.

13271549_10209494448059319_208676146_o

Passagerarna, som är upprymda över vad som komma skall:)

13262518_10209494446539281_293099382_o

Väntar på att få komma in

13262138_10209494446979292_1022396958_o

Och så väntade vi lite till:)

 

 

 

 

 

 

Det första man såg när man kom fram var självklart den stora porten; namnet på fängelset samt den röda dörren som vi alla skulle komma att passera. Och anledningen till att vi fick vänta ett bra tag var för att de endast tog in 12pers åt gången.

 

 

Efter ett tag öppnas dörren igen och ytteligare 12pers får komma in. Nu är det min tur. Jag är fortfarande nervös, ser mig omkring efter att vi kommit in. Nu känns det nära, men än är jag riktigt där. När alla 12 pers kommit in stängs dörren och vakten börjar tala. Som tur är pratar han på engelska.

Han ger oss all info vi behöver veta om momenten som skulle komma att ske. Först och främst ber han oss att ta fram pass, sedan får vi lägga ner våra väskor på golvet för att köa till första säkerhetskontrollen. Vi skall nu en och en passera en sådan där som man passerar på flygplatserna. Jag klarade mig och pep inte. Därefter fick man gå fram till en man och en kvinna som kollade passet och bockade av en lista där de kunde se att man var anmäld till loppet. När de hade kollat igenom att det stämde fick man ett orange armband.  Vakten gjorde klart och tydligt att detta armband var vår väg in och vår väg ut. Inte under några omständigheter skulle vi ta av oss det. De små siffrorna som står på den vita delen av armbandet skrevs sedan ner på ett personlig kuvärt där vi fick lägga in mobil samt pass. Allt detta förvarades sedan i receptionen . Varje kuvärt förseglades framför våra ögon.

13288294_10154331294101802_1009535168_o

Efter att vi vart klara med den delen fick vi gå upp för en liten trappa för att sedan scanna den innehavda väskan. Därefter fick en vakt kika igenom väskan för att sedan släppa oss vidare till nästa moment. Ett rum med bänkar där vi skulle sitta korsade eller hur man nu ska säga. En med benen framåt och sedan skulle nästa person ha benen åt samma håll som den andres rygg pekade åt. När alla bänkar hade fyllt sa en vakt något på tyska och sen gick han för att sekunden senare komma tillbaka med en narkotikahund. Väldigt fin och rejäl vovve som nu skulle sniffa på oss och våra väskor för att se om den fann något av det olagliga slaget. Efter att ha klarat av vovvens sniffande på vissa av oss mer och på andra mindre fick vi alla till slut passera den sista dörren och helt plötsligt var vi där. Igenom alla säkerhetskontrollerna inne i fängelset. Nu var vi bakom stängda dörrar/portar. Det var fängslande att komma in dit och känna solen värma på,musik spelades, folk skrattade, vart jag än vände mig log folk av förtjusning. jag var så nyfiken på allt om jag hade kunnat hade jag gärna sett mer av fängelset i den bemärkelsen att jag hade velat se hur cellerna ser ut. Hade jag kunnat hade jag även stannat och velat höra en del av fångarnas livshistoria. Jag var där av en anledning, men vad har de gjort för att hamna där, hur förändrar denna löparfesten deras tillvaro.

 

Jag kunde inte stå och dagdrömma utan följde strömmen och såg till att få min nummerlapp och göra iordning chipet . Säkerhetsnålarna var gjorda av aluminium, detta för att inte ta några risker. men något jag även märkte var att de fångarna som sprang hade ingen nummerlapp på sig.

Loppets starttid blev 10.10, innan dess hann jag fylla på med mer dricka, gå på toa ex antal gånger och kika runt med förundran och nyfikenhet. Vakterna agerade fotografer och fångarna agerade funktionärer. Det spelade härlig och mycket bra musik, det bjöds på dricka, kakor, mackor, kaffe och you name it. Då snackar vi innan loppet ens har börjat.

Internerna bar en vinröd t-shirt och gråa mysbrallor. De som sprang som var fångar hade vita t-shirts. Man kan inte låta bli att mitt i allt undra. Man undrar hur dom har det bakom dessa galler. Man hör alla skriken, rop och busvisslingar som kom från fönstrena som hade galler för med bara massa små kikhål. Så olika världar vi lever i.

Det var en varvbana ca 1,7km om jag inte minns fel. En okej bana med lite väl skarpa kurvor då och då. Värmen var extrem och man fick vara väldigt flitig med att svalka sig. Men stationerna med vatten för avsvalkning var kanon. Jag hade med mig en svamp som jag blötte ner under hela loppet.

Jag tror att de flesta blev påverkade av värmen men trots det hela var det glad stämning och härlig publik runt om i banan. Jag sprang in som 3:e dam vilket också var en härlig känsla. Jag fick nämligen känningar  av en skada efter 25km men lyckades tugga på efter att ha sänkt farten lite. Men vad gör det. Jag lyckas beta av ännu ett lopp i annorlunda miljö. Och jag är glad att jag fick dela den upplevelsen med min fantastiska vänner.

received_10209478210173382received_10209478209013353

received_10209478207533316received_10209478207413313 Miguel kom 2:a bland herrarna och jag 3:a bland damerna. Med oss hem fick vi ett fantastisk pris, en ny erfarenhet och massa nya minnen.