Jag skall avsluta med glädje..

Så längesen jag skrev och berättade för alla vad som försigår eller vad jag gör. De närmaste vet att jag under en lång period varit skadad och jag fick efter många försök inse att 2016 inte skulle bli mitt år.

Året har istället blivit ett år av rehab..ett år av återhämtning..ett år fyllt med nederlag som jag fått ta mig upp ur och förvandla till något som stärker mig med tiden. Mentalt är det alltid en fight att inte kunna göra det man vill. Man brottas med sig själv och sina tankar om vart man borde vara men inte är. Om vad man kunde gjort men inte kan göra. Men man kommer inte heller någon vart om man stannar där. 

Ett tag tappade jag suget för allt. Ville inte träna nåt..jag var trött på allt. Det var inte längre roligt. Och hur mycket jag än försökte intala mig själv om att träningen visst var rolig så lös det igenom i allt jag gjorde att fallet inte var så. Så jag la ner allt. Efter att ha gjort mitt jobb som farthållare på stockholm marathon la jag ner allt vad träning heter.  Det fanns ingen glädje i det jag gjorde..så jag behövde hitta tillbaka till glädjen och längtan efter träningen.
Efter några veckor kom ambitionen igen om att fortsätta förbättra svagheterna, detta såg jag som ett steg i rätt riktning. Jag började ta tag i allt..sakta kom glädjen och hoppet tillbaka och små små framsteg gjordes.

Sedan jag fick äran att bli en del av Ultra 360 förändrades allt. Mötet med Anders Tysk i slottskogen i somras blev inledningen till något som förändrade mycket. Han inspirerade verkligen mig och hans sätt att tala om löpningen fick mig att minnas den kärleken jag också känner. 

Sakta kunde jag gå vidare och göra allt jag gått igenom till något som stärkte mig.Men jag har Inte varit själv..jag har haft fantastiska personer vid min sida som funnits där i vått och torrt och lyft upp mig när jag inte orkat.Pushat mig när jag inte trott på mig själv. Jag är så otroligt tacksam och glad för att jag har dessa fantastiska människor vid min sida och otroligt glad för alla nya bekantskaper som tillkommit. 

2016 är inte slut riktigt än. Och trots att detta året inte varit någon riktig höjdare så har det funnits glada stunder,minnen och lärdomar som jag tar med mig. Och trots allt som skett iår kommer jag avsluta året i glädjens tecken.

Just nu befinner jag mig på en bra plats med allt vad det innebär. Jag är fantastisk glad över att jag är kompis med min kropp igen och att jag kan springa. Sakta men säkert bygger jag upp mig med glädje och kärlek för det ja gör. Jag har längtat så tills dessa stunder då jag kan njuta av löpningen. Nu är jag där..fylld av glädje och förhoppningar..

Så jag ska låta 2016 gå mot sitt slut i glädjens tecken? 

Skall försöka sätta ihop ett litet inlägg med foton från året. Om inte annat för min skull..alltid kul att titta tillbaka i bloggen.

/? Yudith

1 svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *