Utveckling och bra start…

Dagens läxa är avklarad (löpningen) hemläxa nummer 2 är kvar (styrketräningen) rätt härligt att kunna skriva eller överhuvudtaget veta att ja kan springa. 

När jag tittar tillbaka på mina blogginlägg inser jag hur mycket år 2016 präglade mig. Skadeåret som jag gärna aldrig återvänder till men som ändå lärt mig en del i slutändan. 

Inför 2017 har jag i stort sett fått lära om allt på nytt. Börjat på ruta ett. I början var det ofantligt svårt, jobbigt och otroligt kämpigt. Och jag hade inga direkta mål förutom att komma tillbaka och kunna springa igen. Men Möten med människor som jag stötte på gjorde otrolig skillnad i mitt tankesätt och dessa personer väckte mig till liv igen. 

I slutet av 2016 handlade allt om uppbyggnad, hitta kraften,viljan ,orken och ge kroppen tid samt ha tålamod. För att jag nu iår skulle kunna komma tillbaka. 

Nu är vi inne i Mars månad. Och så mycket som har hänt. Så mycket som har förändrats. Jag säger inte att allt är tiptop, jag har mina ups and downs fortfarande. Men jag älskar min kropp för att den trots allt jobbar med mig nu. Det bästa av allt är att jag kan springa utan  skavanker. 

För 2 veckor sedan gjorde jag årets första marathon i kiel. Var helt deppig veckan innan loppet då jag blev förkyld med feber och allt. Och jag tacklar väll inte sådant jättebra. Hela världen  höll på att gå under för min del haha. Men världen gick inte under och jag kunde springa under komtrollerade förhållanden samt känna att jag gjorde mitt bästa just då. Vinsten jag tog med mig därifrån var att jag sprang utan några som helst känningar från gamla skador och att jag några timmar efter knappt kände av loppet i benen. 

Jag är helt enkelt påväg framåt trots att det inte är enkelt alltid. Nästa mål är satt, eller har varit ett bra tag och det är i stort sett enda fokuset just nu. 
All träning görs för det målet så just nu blickar jag endast framåt.  

Förra året bestämde jag att 2017 skulle bli ett bättre år. Och jag tror att jag rör mig åt rätt håll, eller jag vet att jag gör. 

Året började fantastiskt bra med äran om att få pryda baksidan på arlas mjölkpaket.

En otrolig ära, och fantastiskt kul att Ultralöpning uppmärksammas tycker jag. 

  • Kroppen är med mig och jag kan springa utan skavanker.
  • Jag har fantastiska människor som finns vid min sida.
  • Jag älskar möjligheterna jag får, och jag är så glad för att jag känner den starka viljan.
  • Och jag är glad att trots att det inte alltid är lätt så fortsätter jag framåt. 

2017 skall bli bra! Det har jag redan bestämt!

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *